Artikel i Intra 1/1999.
Den gode mannen har blivit
freml fr en bitvis inflammerad debatt. Som vanligt nr knslorna r starka
s frsvinner ltt den egentliga frgestllningen. INTRA har ftt en rad inlgg
i denna frga varav de flesta p olika stt undviker att ta stllning till
huvudfrgan: Hur skapar vi ett system som ger alla personer med
utvecklingsstrning mjlighet att anvnda sina ekonomiska medel p ett stt som
berikar det egna livet? Hur garanterar vi rttstrygghet fr den enskilde och insyn
i verksamheten? Karl Grunewald frtydligar hr sin kritik av godmansskapets
nuvarande utformning.
Gode mn fungerar
bde bra och dligt
Det finns inget som r s viktigt som en ppen insyn i den omsorg som ges utvecklingsstrda personer. Har dessa ingen anhrig som bevakar deras rttigheter mste det finnas ngon som str fri frn den som har skyldighet ge omsorg. Ngon som ser, frstr och r vl orienterad i vilka rttigheter som str till buds. S r det tnkt med gode mn, men s fungerar det inte alltid. Systemet r ihligt och utan kontroll.
Utvecklingsstrda r av allt att dma den strsta enhetliga gruppen i ldern 18-65 r som har en god man. De flesta som bor i en gruppbostad har en sdan och oftast r den gode mannen en anhrig.
Ngon statistik om de gode mnnen finns inte. Vi vet inte hur mnga det finns, slktskap, utbildning, erfarenhet, antal besk per r, antal uppdrag per god man, vilka de som har en sdan r med hnsyn till lder, tillstnd etc. Detta r naturligtvis skrmmande.
Till det kan man lgga det underliga frhllandet att inget mbetsverk har ett samlat ansvar fr "institutet" (ver)frmyndare - frvaltare - gode mn. Det finns vad jag vet inga freskrifter eller ens allmnna rd, som ju i andra sammanhang styr innehllet i sdana hr "mjuka" verksamheter.
Det stlls inga krav p gode mannen eller verfrmyndaren vad gller kunskaper i sociala frfattningar eller om det tillstnd som motiverar ett godmanskap. verfrmyndare gr kurser och gode mn inbjuds ibland till information om hur en redovisning av ekonomin gr till. Det r allt.
Hur ska d en sdan person kunna bevaka den enskildes rttigheter, s komplicerat det har blivit med socialtjnstlagen, LSS, frdtjnst m.m.?
Det r allts inte sant om man sjer till ldre frldrar att du kan lita p att samhllet tillstter en god man, som bevakar hans eller hennes rttigheter.
Det r svrt att hitta personer som vill ta sig att vara god man. S har det alltid varit! Fljden blir att frldrar ofta tar p sig att vara god man trots att de innerst inne knner p sig att de gjort sitt och grna skulle vilja befrias frn detta ansvar. Inte minst med tanke p sin egen lder.
Ofta fungerar samarbetet mellan personalen och gode mannen bra. Men allt oftare sger personalen i gruppbostder att det frekommer att gode mannen, istllet fr att vara pdrivare och en geners bevakare av att den enskilde verkligen spenderar sina medel till gldje och stimulans, r ett hinder. Klagomlen gller framfrallt att gode mannen inte tillter att den enskildes lpande tillgngar och n mindre att eventuell frmgenhet anvndes fr fritidsaktiviteter, semester eller inkp av kapitalvaror. Dessa saker r ofta viktiga fr den enskilde. De kan ge en kad sjlvknsla och r en ringa kompensation fr allt som inte r denne frunnat!
Man kan ha olika uppfattningar om vad denne skulle uppskatta, vad som r meningsfullt, mjligt och rimligt etc... Oftast har detta sin grund i att personalen knner den utvecklingsstrdes preferenser bttre n gode mannen (frldrar undantagna), ibland i att personalen tillhr en yngre generation. Om det r en anhrig som r god man och som hller p att det ska sparas pengar, misstnker personalen ofta att det gller ett framtida arv.
Alltfr mnga gode mn ser sig endast i ngon slags kamrersfunktion fr att lmna in rsredovisning till verfrmyndaren och kvittera sitt arvode. Trffa sin huvudman gr man sllan. Det gller srskilt de som har mnga huvudmn - det finns de som har upp till 50! Lgg drtill att den utvecklingsstrde kan tvingas betala sin gode man med ett fr denne - med hnsyn till de sm ekonomiska marginalerna - betydande arvode. Vad jag hr sagt gller endast icke-frldrar.
P andra sidan finns de - ofta en frlder - som gr fr lngt i sin tillsyn. De ger personalen anvisningar om den utvecklingsstrde skall f g med p restaurang, f g p dans m.m., ja, t.o.m. vilka klder som br kpas, vilken mat som br ges och om andra dagliga rutiner.
Bakgrunden till detta r de ndringar om avgifter fr gruppbostaden som infrdes fr ngra r sedan. Fre det hade varje person sitt s k garantibelopp - en viss procentsats av pensionen - till sitt frfogande. Det skulle frbrukas. Endast det som sparades under en lngre tid fr ett strre utlgg skulle understllas den gode mannens bedmning. Numera betalar hyresgsten sin hyra. Allt annat skall han f behlla fr mat, klder och allt vrigt.
ven personal p dagcentra klagar ver att gode mn hller inne med pengar fr de utvecklingsstrda som bor kvar hemma eller bor sjlva, trots att de kan uttala sin vilja. En svr situation uppstr nr frldrar, som tillika r gode mn, inte nskar att deras barn skall flytta hemifrn, trots att han eller hon r vuxen och vill det sjlv.
De flesta gode mn har tre uppdrag: att bevaka den enskildes rttigheter, att bevaka hans egendom och att srja fr hans person.
Vad betrffar hjlp med att bevaka sin rtt sker det bst genom anhriga, personal, kontaktperson och andra som den utvecklingsstrde kommer i kontakt med. Ngon god man fr en sdan bevakning behvs inte, dremot behvs det om den enskilde inte kan uttrycka sin vilja i relationen till myndigheter. Men d mste den gode mannen ocks ha utbildning.
Om inte den enskilde har frldrar br hjlp med att frvalta en frmgenhet kunna ges av en bankman och verfrmyndaren. Och ansvaret fr de lpande utgifterna br kommunen - om inte frldrar kan engagera sig - kunna ge till den som str den utvecklingsstrde nrmast - en eller tv betrodda personal - med redovisningsskyldighet till verfrmyndaren.
Gode mannens skyldighet att srja fr person r inte lngre aktuellt sedan den utvecklingsstrdes "frsrjning" r inskriven i lag.
Jag har klart fr mig att mnga r gode mn med starka ideella motiv. Mnga fungerar precis s generst som man frvntar sig. Fr mnga frldrar r det ett rttmtigt beslut frn tingsrtten att det r de som fattar beslut, om deras son eller dotter inte frstr vad saken gller.
Problemet, som de som frsvarar godemansskapets nuvarande utformning inte vill se, r att dagens system inte innebr den trygghet fr alla gentemot frskingringar eller andra missfrhllanden som kan uppst. Inte heller r det ngon bra garant fr att den enskildes rttigheter blir tillgodosedda. Men mnga frleds att tro detta. Vilket i sin tur innebr att kommunerna inte bygger upp skra rutiner runt den ekonomiska hanteringen p t ex gruppbostder eller fullgr sina skyldigheter att informera om den enskildes rttigheter.
God-man-institutet behver frnyas! Syftet br vara att frstrka den enskildes rttsskerhet. Det som fungerar bra ska naturligtvis inte frsmras fr att man vill frbttra det som fungerar dligt. En frnyelse krver en grundlig utredning, som Justitidepartementet borde ta initiativ till. Om Riksfrbundet FUB gr en framstllan om det, tvingas man ta stllning.
PS.
I den debatt som fljde min artikel i Dagens Nyheter den 27 oktober har mnga opponerat sig mot vad som stod i artikelns ingress - att det inte skulle behvas ngra gode mn. Men det har jag varken sagt eller skrivit! Det var redaktren som skrev ingressen. Jag har inte heller skrivit att personalen skulle kunna ta ver alla uppdrag som den gode mannen har. Dremot vissa delar.
Frldrar som lgger ner ett stort arbete p att fretrda sina barn har tagit illa vid sig och det smrtar mig. Samtidigt finns det dom vars strsta problem r att finna ngon som kan erstta och eftertrda dom. DS.
-----------------------------------------------------------
Socialstyrelsens allmnna rd om frvaltning av privata medel m m (SOSFS 1983:4) reglerar vad som gller fr penninghanteringen i t ex en gruppbostad. Dr str bl a : "Det r viktigt att privata medel och andra tillhrigheter registreras, frvaras och frvaltas p ett ur skerhets- och servicesynpunkt tillfredsstllande stt." Kommunen har allts skyldighet att se till att rutinerna runt hanteringen av privata medel r tillfredsstllande.
Mnga personer med god man fr aldrig se den redovisning som den gode mannen lmnar in till verfrmyndaren. Det kan man begra antingen genom att sjlv eller genom ett ombud vnda sig till verfrmyndaren. Personen mste d skriva ett intyg p att NN ska vara hans ombud och att han drigenom ska ha rtt att ta del av rkenskaperna. Om man inte utan hjlp kan skriva sitt namn kan man nd utse ett ombud. En sdan anskan fr undertecknas med "handen p pennan". Det innebr att man fr hjlp med att underteckna anskan. I sdana fall skall tv trovrdiga personer redogra fr orsaken till att skanden inte utan hjlp har kunnat skriva sitt namn.