Ledare i Intra 2/2002.
Sedan 1993 r det lnsstyrelsen som har ansvar fr den direkta
tillsynen ver verksamheter enligt LSS. Dessutom ska lnsstyrelsen informera och
ge rd till allmnheten och verka fr att kommuner och landsting planerar sina
verksamheter.
Tyvrr tog det tskilliga r innan lnsstyrelserna fick fart
p sitt uppdrag. Brist p kunniga konsulenter, dlig samordning och dlig
styrning r ngra av orsakerna. Men nu har de flesta kommit igng och i detta
nummer av Intra publicerar vi ett utdrag ur deras rsrapporter fr frra ret.
Alla lnsstyrelser har bevakat domstolstrotset sedan de nu
fr - och skall! - utfrda ett vite vid uppenbar frsummelse. tskilliga tycks
ha stllt ordentliga krav p kommunerna, men f av dem har i slutndan krvt
ett vite. Vad r det som hmmar dem? Kan det vara psykologiska faktorer?
Domstolstrotset tycks ha minskat, det konstaterar de flesta
lnsstyrelser. Men istllet har utebliven verkstllighet av de av kommunen
beviljade insatserna kat markant.
Det mest uppseendevckande r att s mnga inte fr ngon
kontaktperson. Av de ej verkstllda besluten utgr de en majoritet. I ngot ln
har nstan hlften ftt vnta i ett r!
Detta misslyckande beror p dlig introduktion av
kontaktpersoner och brist p kontinuerlig handledning. Fr att kunna engagera
och behlla bra kontaktpersoner mste kommunerna avdela srskild personal. Fr
den enskilde kan frlusten av en engagerad kontaktperson innebra ett svrt
trauma.
Rapporterna visar p stora brister i handledning och
fortbildning av personal. n strre nr det gller utbildning av vikarier.
Fljden blir dlig trivsel, dlig omsorg och hg personalomsttning. Som i
Gteborg dr man p en gruppbostad under ett r hade 40 vikarier p 10
tjnster.
Nra frenat med detta r oskicket att rationalisera bort
frestndarna. Numera r det enhetschefer som gller och de placeras allt
lngre bort frn sin personal. Flera lnsstyrelser rapporterar att
enhetscheferna till allt strre del gnar sin tid t administration och personalrekrytering,
nr de istllet borde finnas nrvarande och stdja sin personal.
En stor del av ansvaret fr detta mste Socialstyrelsen ta
p sig. I frordningen till LSS str det klart att det skall finnas en person
med lmplig utbildning som frestr de olika verksamheterna. Men
Socialstyrelsen har aldrig tolkat vad som menas med en lmplig utbildning och
att frest en verksamhet.
Brister i dokumentation och handlggning avsljas av
flertalet lnsstyrelser. Kommunerna noterar inte besluten eller
verkstlligheten och informerar inte om rttigheterna. Hr handlar det i
grunden om bristande respekt fr, och dligt bemtande av, den enskilde.
Flera lnsstyrelser har noterat att man sllan fr in
anmlningar om personskada inom omsorgerna enligt LSS. En lnsstyrelse gjorde
en inventering och fann att under ett r hade 15 personer rkat ut fr
allvarliga personskador som inte anmlts.
- Freskrifterna hrom r tydliga och viktiga. De mste naturligtvis respekteras.
Det r uppenbart att omsorgerna enligt LSS inte drivs med
den respekt fr lagstiftningen och fr de enskildas utsatta situation, som vr
allmnna moral krver. Politiker och chefstjnstemn i kommunerna har inte
frsttt att LSS r en rttighetslag som ska drivas i en egen grddfil. Den fr
inte nonchaleras - den r inte ens frhandlingsbar.