Artikel i Intra 4/2004.
Regeringens frslag stter fler utvecklingsstrda i fngelse stod det den 9 november p Svenska Dagbladets lpsedel. Men det var helt fel! Och inne i tidningen stod det inte heller ett ord om det. Vilken anka!
Dremot avsljade Svenska Dagbladet hur illa personer med utvecklingsstrning far i fngelserna. De blir utsttta och utnyttjade p ett stt som inte r frenligt med humanism.
Det rr sig om 10-15 personer, men dessutom finns det enligt SvD 35 lngtidsdmda som r "mentalt retarderade". Mrkertalet r dock stort, skriver man, och refererar till en ny studie i vilken man uppskattar att mer n 500 (!) utvecklingsstrda dms till fngelse varje r. Det r dock en ovetenskaplig och grovt felaktig slutsats som man dragit utifrn de intelligenstestningar som genomfrts p barn och ungdomar i sluten vrd.
Direkt sttande r det att SvD anger intelligenslder fr graden av utvecklingsstrning hos vuxna. De beskrivs som dagisbarn, lgstadiebarn etc. - Detta frstrker naturligtvis folks frdomar. Som om inte dessa vuxna personer hade gtt i skolor och skaffat sig mngder med sociala upplevelser! - Tidningen beklagade senare att den anvnt sig av dessa missvisande beteckningar.
Lika illa r det nr man anvnder sig av beteckningen mttligt utvecklingsstrd i annan bemrkelse n den gngse och rknar in personer med en intelligenskvot upp till 80 som mentalt retarderade.
Personer med "kvalificerade former av utvecklingsstrning", d v s vad man normalt betecknar som grav eller mttlig utvecklingsstrning, har inte kunnat dmas till fngelse sedan mnga r tillbaka. Det innebr i praktiken att endast personer med lindrig utvecklingsstrning dms till fngelse eller vrd. Fre det genomgr de regelmssigt en rttspsykiatrisk underskning. Under 1990-talet fick i snitt tolv personer per r huvuddiagnosen utvecklingsstrning vid sdana underskningar. Av dem dmdes fem till rttspsykiatrisk vrd, fem till skyddstillsyn och tv till fngelse.
Enligt freskrifterna skall domstolarna anvnda sig av fngelse med stor frsiktighet och hnsyn ska tas till den nedsatta frmgan att kontrollera sitt handlande. Till rttspsykiatrisk vrd fr endast den dmas som utver utvecklingsstrning har en psykisk strning i brottsbalkens bemrkelse. SvD menar att rttspsykiater ofta vervrderar inslaget av psykisk strning fr att undvika att den utvecklingsstrde dms till fngelse. Men att, som SvD, kalla dessa personer fr psykiskt friska r att g fr lngt. - Personal anser att den rttspsykiatriska vrdtiden i dessa fall blir orimligt lng och att den behandlingsformen verhuvudtaget inte passar fr utvecklingsstrda personer. Idag vet ingen hur mnga av de rttspsykiatriskt vrdade som r utvecklingsstrda och hur lnge de vrdas. Det r en allvarlig brist.
I betnkandet Psykisk strning, brott och ansvar, fresls att personer med utvecklingsstrning eller autism, samt de som frvrvat en hjrnskada i vuxen lder, ska f avtjna straffet i srskilda slutna gruppbostder (se Intra nr 2/02). Dessa ska drivas och bekostas av kriminalvrden, men i vrigt fungera enligt samma principer som gller fr gruppbostder enligt LSS. Justitieminister Thomas Bodstrm har nu sagt att han tnker genomfra detta frslag. Det r bra, men det brdskar!
Fr, trots alla verdrifter, har SvD satt fingret p en skamflck i vr rttsapparat. Det r uppenbart att det finns mnga personer p fngelserna som skulle behva bo i sdana slutna gruppbostder. De 30 platser som fresls i utredningen kommer inte att rcka till.
Dessutom r de begvningshandikappade i rttspsykiatrisk vrd mnga nog fr att kunna erbjudas srskilda vrdavdelningar. I det fallet r det en frga om vilken frstelse och handlingskraft som de rttspsykiatriska myndigheterna frmr visa.
Svenska Dagbladets artiklar vcker frgan om det meningsfulla i att verhuvudtaget dma utvecklingsstrda personer till fngelse. En bred och ingende utredning drom r vlmotiverad.