Artikel i Intra 2/1999.
eller
rŒd och stšd?
Vad Šr rŒd och stšd enligt LSS och vad Šr habilitering enligt HŠlso- och SjukvŒrdslagen? Sedan regeringsrŠttens dom hŠromŒret har det rŒtt stor fšrvirring runt dessa begrepp. Och skillnaden Šr viktig eftersom den bl a avgšr om insatsen ska kosta pengar fšr den enskilde.
RŒd och stšd ges av landstingen med vissa undantag i JŠmtland och Halland. Inom landstingen Šr organisationen fšr rŒd och stšd mycket splittrad, ibland t.o.m. med olika nŠmnder fšr de olika grupperna inom LSS. Hos de flesta ligger rŒd och stšd under hŠlso- och sjukvŒrden, men hos mŒnga andra under en sŠrskild handikapporganisation. Den fšr psykiskt funktionshindrade ligger ofta under psykiatrin. De flesta - men inte alla - har genomfšrt en samordnad habilitering fšr barn och ungdom.
Redan denna splittrade bild visar hur dŒligt insatsen rŒd och stšd hšr hemma i landstingen. Teamen fšr barn och ungdom lšper risk att dras in i sjukvŒrden och "medikaliseras" och de fšr vuxna utvecklingsstšrda och fšr fysiskt funktionshindrade har ingen naturlig hemvist i landstingen. FristŒende team fšr psykiskt funktionshindrade som arbetar enligt LSS finns nŠstan inte.
RegeringsrŠtten har faststŠllt att rŒd och stšd och habilitering Šr tvŒ juridiskt sett olika begrepp. Dom kan inte ersŠtta varandra. I paragraf fyra i LSS stŒr det att den Šr ett komplement till andra lagar. Med det menas att LSS kompletterar dessa med andra slags insatser. Om nŒgon anser att han fŒr fšr lite habilitering kan han inte begŠra att fŒ rŒd och stšd som en kompletterande insats.
RegeringsrŠttens dom gŠllde en 8-Œrig flicka som behšvde grundlŠggande trŠning fšr att kommunicera och utveckla sitt teckenfšrrŒd. Hon behšvde periodvis tŠta logopedinsatser under en lŠngre tid. Detta behov hade inte kunnat tillgodoses fullt ut inom ramen fšr hŠlso- och sjukvŒrdslagen. …vervŠgande skŠl talar fšr att de logopedinsatser hon behšvde och fick var att betrakta som habilitering, skriver man.
Flickan behšvde alltsŒ ytterligare insatser. Eftersom det stŒr i LSS att den skall vara ett komplement till andra lagar ville fšrŠldrarna ha dessa insatser som rŒd och stšd. Men regeringsrŠtten skriver att eftersom de insatser hon fŒr utgšr habilitering och eftersom det Šr stadgat att sŒdana ska ges enligt hŠlso- och sjukvŒrdslagen kan de ytterligare insatser hon behšver inte ges enligt LSS.
Kontentan blir alltsŒ att rŒd och stšd och habilitering Šr tvŒ juridiskt artskilda insatser. FŒr man fšr lite habilitering kan den inte kompletteras med insatsen rŒd och stšd. Precis tvŠrtom vad Socialstyrelsen hŠvdat och vad som gŠllde under omsorgslagens tid! Det hjŠlper inte med att man hŠnvisar till paragraf sju i LSS dŠr det stŒr att man har rŠtt till i lagen angivna insatser om behoven inte tillgodoses pŒ annat sŠtt, dŠrfšr att rŒd och stšd kan inte ersŠttas av habilitering.
RegeringsrŠttens dom Šr logisk om man gšr en absolut Œtskillnad mellan rŒd och stšd och habilitering. Vi praktiker tycker fšrstŒs att detta Šr fel och omšjligt. All habilitering innehŒller ju rŒd och stšd och omvŠnt, all rŒd och stšd syftar ju till habilitering. RŒd och stšd Šr en metod medan habilitering Šr en process.
Men det hšr inte hit - hŠr gŠller den tuffa juridiken! DŠrfšr ŒterstŒr det nu att dra slutsatserna av regeringsrŠttens dom.
LSS kan endast komplettera andra lagar med sŒdana insatser som det stadgas om i LSS. Det kan lŒta sjŠlvklart, men just nŠr det gŠller rŒd och stšd Šr det inte det, dŠrfšr att den insatsen Šr sŒ švergripande och kan ges av sŒ olika experter.
LSS ska alltsŒ inte fylla ut brister i insatser enligt socialtjŠnstlagen eller hŠlso- och sjukvŒrdslagen. DŠremot kan den komplettera med en annan art av insatser. DŠrfšr Šr det nšdvŠndigt att bŠttre beskriva skillnaden mellan rŒd och stšd och habilitering. Jag Œterkommer till det.
Fšrst en annan komplikation: Det rŒkar ju vara sŒ att samma slags insats fšrekommer i flera lagar. Ta t ex kontaktperson. Vad menas dŒ med komplettera? Jo, enligt ¤ 4 ska den lag erbjudas den enskilde som Šr mest fšrdelaktig, i regel LSS. Enligt LSS Šr insatserna gratis och de ska bidra till goda levnadsvillkor. Men det Šr den enskilde som bestŠmmer. Det fšrkommer att denne fšredrar insatser enligt socialtjŠnstlagen.
I socialtjŠnstlagen stŒr det "till socialnŠmndens uppgifter hšr att svara fšr...rŒd, stšd och vŒrd..." Det Šr hŠr inte frŒga om sŒdant rŒd och stšd som det stŒr om i LSS och som ska ges av personer som har sŠrskilda kunskaper om problem och livsbetingelser fšr mŠnniskor med stora och varaktiga funktionshinder. NŒgon konflikt mellan de tvŒ lagarna fšreligger inte, insatserna kan inte ersŠtta varandra.
I hŠlso- och sjukvŒrdslagen stŒr det att patienten skall ges en medicinsk bedšmning av sitt hŠlsotillstŒnd. Och vidare: "Patienten skall ges upplysningar om detta tillstŒnd och om de behandlingsmetoder som stŒr till buds." - SŒdana upplysningar Šr artskilda frŒn rŒd och stšd i LSS. Inte heller hŠr finns en konflikt mellan lagarna. "Upplysningar" kan inte ersŠtta rŒd och stšd enligt LSS.
PŒ Gotland har politiker antagit riktlinjer fšr vuxenhabiliteringen dŠr det stŒr att den sškande i fšrsta hand skall erbjudas habiliterande insatser enligt HSL. DŠrigenom kan man ta betalt fšr varje besšk. Det strider mot specialmotiveringen till paragraf fyra i LSS - se ovan!
terstŒr att beskriva vad som menas med habilitering i hŠlso-och sjukvŒrdslagen och rŒd och stšd i LSS.
RŒd och stšd ska vara allmŠnt stšdjande och underlŠtta det dagliga livet fšr att minska de handikapp som kan bli en fšljd av den enskildes funktionshinder. Det ska ges av olika yrkesfšretrŠdare, ensam eller i samverkan med andra, fšr att kunna erbjuda ett fullgott stšd. Insatsen ska vara varaktig, d.v.s. ges under lŒng tid, eventuellt intermittent.
RŒd och stšd ska ges bŒde till den enskilde som till hans anhšriga. Fšr fšrŠldrarna ska det vara frŒga om ett tidigt och kvalificerat psykologiskt och praktiskt stšd. OcksŒ syskon kan behšva hjŠlp av specialister fšr att bearbeta sin situation. Fšr funktionshindrade som fŒr insatser med hjŠlp av personal ska den som ger rŒd och stšd samverka med dessa i den utstrŠckning som den enskilde eller dennes fšretrŠdare bestŠmmer.
Insatser enligt LSS ska planeras pŒ den enskildes begŠran. I en sŒdan plan ska naturligtvis rŒd och stšd ingŒ om den enskilde sŒ šnskar.
RŒd och stšd syftar till att frŠmja utvecklingen under hela uppvŠxttiden. DŠrfšr behšvs olika typer av insatser dŠr olika aspekter av funktionshindret beaktas.
Insatsen rŒd och stšd bšr samordnas i en och samma organisation i vilken konsultlŠkare kan ingŒ. Det Šr sŠrskilt viktigt fšr personer med mer Šn ett funktionshinder. Avsikten Šr inte att ge sjukvŒrdande behandling som i habilitering eller rehabilitering.
Syftet med rŒd och stšd Šr att frŠmja jŠmlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhŠllslivet. MŒlet ska vara att fŒ mšjlighet att leva ett sjŠlvstŠndigt liv och som andra. RŒd och stšd ska medverka till att den enskilde tillfšrsŠkras goda levnadsvillkor.
Enligt WHO-klassifikationen Šr funktionshindren knutna till den enskilde personen, som blir handikappad i mštet med samhŠllet (miljšn/mŠnniskor) helt beroende pŒ bemštande, utformning m m.
RŒd och stšd kan avse att minska funktionshindren, till exempel nŠr en sjukgymnast talar om hur man ska fšrhindra en kontraktur, men i huvudsak Šr inriktningen pŒ social-psykologiska insatser fšr att minimera handikappen.
I specialmotiveringen till den paragraf i hŠlso- och sjukvŒrdslagen dŠr det stŒr om habilitering stŒr det sŒ hŠr:
"Med habilitering avses att, vid nedsŠttning eller fšrlust av nŒgon funktion efter medfšdd eller tidigt fšrvŠrvad skada/sjukdom genom planerade och frŒn flera kompetensomrŒden sammansatta ŒtgŠrder, allsidigt frŠmja utveckling av bŠsta mšjliga funktionsfšrmŒga samt psykiskt och fysiskt vŠlbefinnande hos den enskilde".
Habilitering Šr en medicinsk verksamhet som leds av en lŠkare. Den har sin tyngdpunkt i medicinska insatser som ska kompletteras av andra fšr att nŒ den bŠsta mšjliga funktionsfšrmŒgan hos den enskilde.
Habiliteringen skall alltid planeras och det skall gšras i samverkan med den enskilde.
Habilitering Šr en mŒlinriktad, strukturerad och tidsbegrŠnsad verksamhet. Den riktar sig i huvudsak mot funktionshindret hos den enskilde och de grundlŠggande behov av insatser som denne har. Det švergripande mŒlet Šr en god hŠlsa.
Var och en som arbetar med svŒrt funktionshindrade personer ser och fšrstŒr att det finns en avgšrande skillnad i bŒde metoder och inriktning pŒ rŒd och stšd och habilitering sŒ som de definieras i de bŒda lagarna. Men šverlappningen Šr betydande.
Till den som inte Šr nšjd med habiliteringen och som mŒste betala, fast vederbšrande tycker att det Šr mera frŒga om rŒd och stšd, har jag dessa tips:
I din ansškan om rŒd och stšd - skriv inte att du vill ha habilitering eller behandling. Skriv att du vill ha rŒd och stšd enligt LSS och skriv att syftet Šr det som stŒr ovan under RŒd och stšd. Du kan fšrvisso begŠra att fŒ mer habilitering, men du kan inte klaga dig till mer. Det kan du bara dŒ det gŠller rŒd och stšd.
Det finns landsting som har en utvecklad vuxenhabilitering dŠr man inte tar betalt. DŒ kan det ju se ut som om det kvittar om det som gšrs Šr habilitering enligt HSL eller rŒd och stšd enligt LSS. Fullt sŒ enkelt Šr det dock inte. Som framgŒr ovan Šr det i grunden artskilda verksamheter bŒde med avseende pŒ metod och syfte. €ven ur formell synpunkt Šr det en skillnad: RŒd och stšd fŒr du med stšd av ett skriftligt beslut dŠr tid och omfattning brukar anges, men habilitering fŒr du som annars inom sjukvŒrden utan ansškan och utan beslut. Du Šr helt i hŠnderna pŒ experten.
Habilitering kan kombineras med rŒd och stšd. Ett barn kan gŒ regelbundet hos en sjukgymnast och fšrŠldrarna kan samtidigt ha rŠtt till rŒd och stšd hos en psykolog. Insatserna Šr artskilda!
Det Šr vanligt att landsting ger habilitering "sŒ lŠnge som patienten inte klagar". Endast om patienten inte Šr nšjd hjŠlper man honom/henne till rŒd och stšd. Inom den šppna psykiatrin Šr det vanligt att patienter fŒr stšdsamtal av skštare eller psykolog. Man informerar inte om mšjligheten till rŒd och stšd, som ges utan kostnad.
Detta Šr naturligtvis inte bara oacceptabelt, det Šr lagstridigt.
Det olyckliga Šr att ordet habilitering har blivit ett juridiskt begrepp. Vuxenhabilitering som en beteckning pŒ en organisation har dŠrmed blivit en HSL-verksamhet. Det Šr fšrvillande.
RŒd och stšd Šr den enda insats enligt LSS som landstingen ska ge. Den passar numera dŒligt in i landstingens verksamhet. Denna har blivit allt mer inriktad pŒ tung och specialiserad sjukvŒrd. RŒd och stšd nŒr inte ut till dom enskilda och Šn mindre till dem som gŒr i fšrskola, specialundervisning, daglig verksamhet, som bor i gruppbostad eller motsvarande eller till personalen i dessa.
Socialstyrelsen lŠmnade sin slutrapport om handikappreformen till regeringen 1997 innan regeringsrŠttens dom hade kommit. Slutrapporten om psykiatrireformen kom i maj i Œr. I bŒda fšreslŒs betydande lagŠndringar.
Bemštandeutredningen (SOU 1999:21) fšreslŒr att regeringen bšr gšra ett fšrtydligande av vad som menas med rŒd och stšd. "UtgŒngspunkten bšr vara att ŒterstŠlla det ursprungliga syftet med insatsen", sŠger man. Utredningen menar att man ska kunna fŒ rŒd och stšd kostnadsfritt och med fšrtur om insatser enigt hŠlso- och sjukvŒrdslagen inte rŠcker till. Jag kan inte tro att regeringen gšr ett sŒdant fšrtydligande isolerat, utan endast i samband med att hela LSS ses šver.
Jag vŒgar fšrutspŒ att kommunerna kommer att šverta ansvaret fšr rŒd och stšd. €r en kommun fšr liten kan den sluta avtal med en annan eller med landstinget.
De experter som det Šr frŒga om finns numera i ett mycket stšrre antal Šn fšr bara tio Œr sedan dŒ LSS konstruerades. Inget hindrar att landstingen fortsŠttningsvis kommer att anstŠlla team alltmer specialiserade pŒ vissa tillstŒnd. Vi ser den utvecklingen redan idag. Fšr barn- och ungdomshabiliteringen kan det innebŠra fortsatt verksamhet under hŠlso- och sjukvŒrdslagen med specialteam, men kompletterade med kommunala team med den inriktning som LSS anger.
Vad gŠller psykiskt handikappade barn bšr en liknande utveckling kunna diskuteras. AnsprŒken och tillstršmningen till barn- och ungdomspsykiatrin visar att denna mŒste fŒ kommunala team som komplement.
Den stšrsta fšrdelen med en kommunalisering av insatsen rŒd och stšd Šr att experterna kommer nŠrmare de švriga kommunala insatserna. Nya kunskaper och metoder kommer dŠrigenom fortare personalen tillhanda. Experterna kan av kommunerna anvŠndas fšr handledning och fortbildning.
Fotnot: RŒd och stšd ges till 22 000 personer. 20000 av dom tillhšr grupp 1 i LSS, d v s personer med utvecklingsstšrning eller autism. Endast 1 600 tillhšr grupp 3 och 400 grupp 2. Eftersom landstingens ansvar fšr grupp 3 tillkom 1994 har de sedan dess fŒtt 200 miljoner Œrligen frŒn staten. Summan berŠknades pŒ ett minst tio gŒnger stšrre antal!