Artikel i Intra 1/2005.
Psykologen Brge Holden i Norge har underskt hur mycket psykofarmaka som vuxna utvecklingsstrda anvnder. Han lt plocka ut 296 personer som fr insatser av sin kommun oavsett var de bor.
Det visade sig att hela 37 % fick ngot psykofarmaka inklusive antiepileptiska lkemedel. 11 % fick mer n ett preparat. Dessa personer var i snitt tio r ldre n de utan psykofarmaka.
20% fick traditionell och 12 % fick modernt antipsykotiskt lkemedel, 11 % fick antidepressivt lkemedel, 5 % antiepileptika och 2 % ngestdmpande och vrig medicin.
Kvinnor fick antidepressiv medicin oftare n mn - i vrigt fanns ingen knsskillnad.
Det fanns inget sammanhang mellan grad av utvecklingsstrning och denna medicinering.
De som fick traditionellt antipsykotiskt lkemedel hade ftt det i snitt i tio r.
Endast en fjrdedel av dem som fick antipsykotisk medicin hade diagnosen psykos. Frre n 40% av dem med antidepressiv medicin hade en diagnostiserad depression. Halva antalet av dem som fick psykofarmaka hade beteendestrning med eller utan en psykiatrisk diagnos.
Nstan tv tredjedelar av medicinerna var utskrivna av allmnlkare. Endast i halva antalet fanns en diagnos angiven.
Utvrderingen av effekten av medicineringen och biverkningarna var i stort sett frsummade av bde allmnlkarna som psykiatrerna, de senare ngot mindre ofta vad gller effekten.
Vad r orsaken till denna verfrskrivning av psykofarmaka? Varfr har inte stngningen av vrdhemmen och de nya bostderna i samhllet lett till en motsatt utveckling, frgar sig frfattaren. Han menar att det beror p att man inte lngre har samma tillgng till psykiater som frr. Allmnlkarna anvnder sig av psykosmedicin nr den utvecklingsstrde motstter sig insatser och antidepressiva lkemedel anvnds vid aggressioner eller sjlvskadande beteende.
Ls mer:
Brge Holden. Bruk av psykotrop medikasjon blant mennesker med psykisk utviklingshemning. - En underskelse i Hedmark.
SOR Rapport nr 5 - 2004