Artikel i Intra 4/1999.
ppna fnstret mot vrlden!
Det kommer ett fnsterkuvert med posten. I kuvertet finns svaret p din anskan om frdtjnstresor till arbetet. Men hur du n anstrnger dig, s kan du inte frst om det r ett "ja" eller "nej", som du har ftt.
"Framstllningen om bistnd enligt socialtjnstlagen beviljas i form av frdtjnst enligt ovan."
S stod det i brevet.
Du r inte bara utestngd frn mjligheten att frst och att pverka. Du har ocks underknts genom ett sprk som r svrt att lsa och frst.
Vi r alla stndigt omgivna av texter. Vi lser tidningar, bcker, recept, tidtabeller, reklam, manualer, skyltar mm. Lsning r ingen exklusiv hobby. Det r mer n s. Lsning r allt frn en stunds avkoppling till en frutsttning fr ett verkligt samhllsdeltagande. Genom bcker och tidningar fr vi veta hur andra tnker, vi fr en bild av hur omvrlden fungerar. Genom bcker frstr vi andra och oss sjlva bttre.
Sverige ligger i topp vad gller lskunnighet. nd har ungefr var fjrde vuxen svensk problem med att frst mnga av de texter de mter i sin vardag, och en halv miljon har stora problem p grund av funktionshinder. Det kan vara dyslektiker, invandrare, personer med afasi eller personer med utvecklingsstrning.
Fr den som r utestngd frn den information som lsning ger, riskerar omvrlden att bli liten och obegriplig.
Som det r nu r lmnas ngra hundra tusen svenskar utanfr.
Myndigheter borde inse att ocks medborgare med lssvrigheter har samma rttigheter som andra. En underskning gjord av 8 SIDOR visade att ytterst f utvecklingsstrda personer frstod kommunernas frdtjnstbeslut. Hur rimmar det med intentionerna i LSS?
Dagstidningarna informerar och roar, men p ett sprk som r fr svrt fr mnga. Alla har rtt att lsa om politik, sport och kultur. Tidningarna kan t.o.m. tjna pengar p nya prenumeranter om de bjuder in nya lsare.
Och bankernas och frskringsbolagens alla fin-stilta texter ger nog de flesta en upplevelse av att ha lssvrigheter.
Frre kommunchefen i Nynshamn brukade returnera alltfr byrkratiska och krngligt formulerade skrivelser med kommentaren "Lst men ej frsttt". Om fler fljde hans exempel kanske vi slapp sdant som "framstllningen om bistnd enligt socialtjnstlagen beviljas i form av frdtjnst enligt ovan".
Och det hller p att hnda ngot. Det r inte bara Centrum fr lttlst som ger fler chansen att lsa och frst.
Samhalls personaltidning P Gng gr ut till samtliga 29 000 anstllda. Den r sedan frra hsten helt och hllet lttlst.
Gefle Folkblad sammanfattar varje sndag veckans nyheter p ltt svenska.
Srmlands landsting skickar ut tidningen Srmlandtinget till alla hushll i lnet. I den finns det numera en bilaga med lttlsta sammanfattningar.
Allt fler - personal i socialtjnsten, journalister och andra - gr olika kurser fr att lra sig att skriva lttlst.
Ocks den som inte kan lsa ska ha tillgng till viktig information och uppleva den spnning, lust och gldje som finns i sknlitteratur. Mnga utvecklingsstrda personer och andra behver hjlp av en personal eller anhrig - en frmedlare - som kan lsa texten hgt, frklara innehllet. Fr personalen inom gruppbostder och daglig verksamhet r det en mycket viktig arbetsuppgift.
Det r egentligen inte s krngligt. Om vi tnker oss in i t ex en utvecklingsstrd lsares situation, s skriver vi inte "beviljas". Vi vljer att utrycka oss s att (nstan) alla kan frst:
"Vi har bestmt att du ska f frdtjnst."
De var ju det som kommunen menade - och borde ha skrivit.