Artikel i Intra nr 1/2005.
Fr ett r sedan upptckte man att flera tusen som hade rtt till bistnd enligt socialtjnstlagen eller en insats enligt LSS, hade ftt avslag nr man anskte. nnu fler hade beviljats ett bistnd eller en insats, men inte ftt den. Kommunerna sparar pengar genom att drja med verkstlligheten. - S fr det inte g till, ansg regeringen, och gav f d justitieombudsmannen Jan Pennlv i uppdrag att komma med frslag till tgrder. Och det har han gjort nu. Med besked.
Fr ett r sedan fanns det 2 300 ej verkstllda LSS-beslut. Jmfrt med ret fre hade antalet minskat med tta procent, men andra sidan hade antalet avslag p anskningar om en insats kat med nsta 27 procent, trots att det frelg ett behov av insatsen. - Allts en stor efterslpning, trots att kostnaderna fr handikappomsorgen r den kommunala kostnad som kar snabbast.
Endast 23 procent av besluten verkstlls inom tre mnader. Ungefr halva antalet rr sig om kontaktperson. nnu efter tv r hade 40 procent inte ftt sin kontaktperson. Orsakerna r inte kostnaderna - de r relativt sm i detta sammanhang - utan rekryteringsproblem.
Kommunerna uppger att antalet lgenheter fr LSS-boende kommer att ka med cirka 2 000 inom det nrmaste ret. Trots det har cirka en tredjedel av kommunerna inte vidtagit ngra tgrder fr att ka antalet bostder p kort sikt och en tredjedel har ingen framfrhllning p lng sikt.
______________________________________
Utredningen har skickat en enkt till 24 kommuner och tre landsting med ett stort antal frgor om handlggning m.m. av renden inom socialtjnstlagen och LSS. P frgan hur lng tid det tar fr att verkstlla ett gynnande beslut uppger elva av de 24 kommunerna att det kan ta mer n 12 mnader. Det gller frmst kontaktperson, bostad fr vuxen, ledsagare och daglig verksamhet.
Hur lng kan anses som acceptabel? Svaren varierar stort kommunerna emellan. En del svarar generellt tre mnader, andra - ssom Krokom - anger frn 30 dagar till 90 dagar fr korttidsvistelse och bostad med srskild service. Norrtlje anger ett r fr bostad med srskild service.
P frgan hur rttsskerheten fr de personer som vntar p verkstllighet kan frbttras svarar man olika:
Genom att avsl framstllan s att beslutet kan
verklagas.
Genom att ge den enskilde rtt att verklaga under
verkstllighetsfasen trots att insatsen beviljats.
Genom att frdrjningen ptalas fr de frtroendevalda.
Genom kad tillsyn frn lnsstyrelsen.
_______________________________________
Under 2003 avslogs 1 932 anskningar om srskilt boende enligt socialtjnstlagen, trots att det bedmdes att behov frelg. Motsvarande siffra vad avser LSS var endast 127.
Orsaken till avslagen r att man helt enkelt inte kan erbjuda bostad inom rimlig tid. Genom att avsl anskan ger man den enskilde mjlighet att klaga i lnsrtten. Dessutom ger det en tydlig signal frn LLS-handlggaren till de ansvariga politikerna att resurstilldelningen r fr liten.
Detta frfarande sker p rekommendation av lnsstyrelsen i vissa ln. Flertalet lnsstyrelser rekommenderar emellertid det motsatta frfarandet: Man mste besluta bifall om behov av den skta insatsen freligger. Resursbrist r inget godtagbart skl till avslag.
Nackdelen r dock att beslutet inte kan verklagas, hur lng tid verkstlligheten n tar. (Att statliga tillsynsorgan ger tv s motstridiga rekommendationer r ett allvarligt tecken p brist p central ledning.)
Vad betrffar antalet verklagningar av ett avslag frn kommunen visar det sig att endast cirka tta procent av besluten enligt socialtjnstlagen verklagas, medan antalet verklaganden utgr drygt hlften av besluten enligt LSS.
_______________________________________
Andelen verklagningar av fattade LSS-beslut varierar stort mellan de kommuner som ingick i enkten: Frn noll procent i Alvesta, Askersund, Bjurholm, Frgelanda, Norrtlje och nge, till 67% i Alingss, 90% i Staffanstorp och 100 % i Ljusdal.
_______________________________________
Utredningen slr fast att om en kommun ej verkstller ett gynnande beslut eller avslr en anskan, trots att behov freligger, kan man tala om ett systemfel. Det r allvarligt drfr att det urholkar frtroendet fr rttsstaten. Dessutom leder det till svrigheter och lidande fr den enskilde. Utredningen betecknar det som kommunalt lagtrots.
Utredningen fastslr allts att det r olagligt att avsl en anskan bara drfr att man inte kan verkstlla beslutet inom rimlig tid. Varken socialtjnstlagen eller LSS tillter det. Dessutom kan det leda till att de som verklagar till domstol och fr rtt, sedan hamnar i en "grddfil" och fr sin insats fre andra som kanske har vntat lngre.
Hr ger utredningen ett klart besked till alla LSS-handlggare! Freligger behov av den skta insatsen och tillhr den skande personkretsen fr LSS mste anskan beviljas. Kn kan frvisso bli lngre drigenom. Hur det skall bemstras terkommer utredningen till.
Utredningen framhller att skillnaden vid tillmpningen av LSS r stor kommunerna emellan. Det finns kommuner dr handlggningen sker p ett godtagbart stt, men det finns ocks stora kulturella olikheter mellan kommunerna, vid bedmningen av hur tillgngliga medel skall frdelas.
Dessutom finns det betydande brister i den formella handlggningen av anskningar. I vissa kommuner blir tiden fr sdan helt enkelt fr lng. Det frekommer ven att renden blir liggande till dess det finns mjlighet att tillgodose behovet. Eller att man erbjuder andra insatser utan att fatta ett avslagsbeslut.
________________________________________
P frgan: Vad gr ni om en enskild tackar nej till en erbjuden insats svarar kommunerna:
Ngon ny anskan behvs ej det nrmaste ret (Alingss).
Vi har ingen grns fr antalet erbjudanden (Bors,
Krokom).
Det innebr i vissa fall en nedprioritering av rendet
(Jnkping).
rendet avslutas, men undantag kan gras (Norrtlje).
Om man inte anfr godtagbara skl anses rendet avslutat
(Olofstrm, Pite, Staffanstorp).
_________________________________________
Under 1990-talet blev Socialstyrelsen frelagd en allt strre restriktivitet med att utfrda allmnna rd och freskrifter. Fljden blev kade brister i tillmpningen av LSS och lnsstyrelserna verlmnades till egna bedmningar vid sin tillsyn. Tjnstemn har efterlyst allmnna rd frn Socialstyrelsen om handlggning och dokumentation. I betnkandet meddelas att sdana berknas kunna utfrdas i brjan av 2006. Regeringen har dessutom gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla sin normering "inom omrden med behov drav". Styrelsen har ven ftt en vidgad rtt att utfrda freskrifter.
_______________________________________
I enkten uppmanas kommunerna att ge exempel p hur kontakten mellan kommunen och lnsstyrelsen skulle kunna utvecklas. Hr r ngra svar:
Mera kontakt! - det r en stor skillnad mellan
verkligheten i kommunen och lnsstyrelsens bild av frutsttningarna.
terkommande information och utbildning; temadagar med
diskussion;
Bttre information till politikerna.
Kommunerna anser att det vore nskvrt med en mer enhetlig handlggning i de fall den enskilde har rtt till en insats som inte finns att tillg i kommunen. Man anser att det behvs rd och anvisningar frn Socialstyrelsen som nrmare beskriver insatserna t.ex. om personlig assistent, om personlighetsbedmningar och om srskilt anpassad bostad. Det behvs en allmn vgledning om hur lagen skall tolkas.
________________________
Utredningen freslr att socialnmnden skall anmla alla gynnande beslut enligt socialtjnstlagen och LSS som inte har verkstllts inom tv mnader eller dr verkstlligheten avbrutits.
Rapporteringen skall ske till lnsstyrelsen, kommunens revisorer och till fullmktige. Revisorerna, som sedan en tid tillbaka har rtt att granska hur nmnderna fullgr ett avgrande i domstol, fr hrigenom underlag fr sin bedmning. Ledamterna i fullmktige fr mjligheter att flja rendebelastningen i nmnderna och lnsstyrelsen fr ett kat underlag fr sin tillsyn.
Rapporteringen skall ske varje mnad och innehlla art av insats och varfr insatsen ej har kunnat verkstllas. Det senare gller ven d verkstlligheten har avbrutits. Besked skall ven lmnas nr insatsen slutligen verkstllts. Rapporteringen till fullmktige skall utformas s att den inte kommer i konflikt med sekretesslagen. Drigenom blir uppgifterna ven tillgngliga fr media.
Gynnande beslut som fattas enligt socialtjnstlagen och LSS skall verkstllas omedelbart. Likvl mste man som skande finna sig i viss verkstllighetstid. Hur lng denna r beror p ett flertal faktorer, men utredningen anser att de flesta br klaras av inom tv mnader. Om det tar oskligt lng tid br kommunen eller landstinget lggas att betala en srskild avgift som straff. Det ska ske enligt samma regler som gller d dessa inte fullgr ett utslag av en domstol.
Det br inte anges i lagen vad som menas med sklig tid d det varierar med hnsyn till specifika omstndigheter i det enskilda fallet och vilken insats det r frga om. Det br inte heller stllas upp ngot krav p uppst eller oaktsamhet fr att avgiftsskyldighet skall uppst. Den srskilda avgiftens storlek br variera mellan tio tusen kronor och en miljon, dvs. samma som vid domstolstrots. Storleken br tcka den vinst som kommunen gjort genom att inte verkstlla beslutet. Till det skall lggas ett pslag som symboliserar straffet. En ny sanktionsavgift kan utdmas fr den ytterligare tid det kan ta fr kommunen att verkstlla beslutet. Likas kan det beslutas om sanktionsavgift trots att insatsen har getts, men dr det har tagit oskligt lng tid.
Avgiften skall kunna sttas ner eller bortfalla om det freligger synnerliga skl. Det kan t ex glla d den enskilde erhllit ett godtagbart erbjudande, men tackat nej. Likas om kommunen har vidtagit stora anstrngningar, men misslyckats eller nr det frelegat omstndigheter utanfr kommunens kontroll. Avgift skall inte heller utg "i ringa fall" - dvs d drjsmlet varit frhllandevis kort.
Det r lnsstyrelsen som skall anska hos lnsrtten om srskild avgift. Kommunen skall kunna verklaga beslutet i kammarrtt om den ges prvningstillstnd.
Utredningens frslag fresls trda i kraft den 1 juli 2006.
Finns det nackdelar med en sanktionsavgift? En konsekvens kan vara att handlggningstiden frlngs medvetet. Skulle det visa sig vara fallet anser utredningen att regeringen br vervga att fresl riksdagen att lagstifta om en maximitid fr handlggning av renden enligt socialtjnstlagen och LSS.
Det kan ven tnkas att antalet avslag p anskningar om bistnd eller en insats kar. Skulle det visa sig vara fallet br regeringen vervga att fresl riksdagen att ge lnsstyrelserna en sjlvstndig rtt att verklaga ett sdant avslag.
Utredningen gr en srskild analys av svrigheterna att finna kontaktpersoner med srskild hnsyn till att det r den vanligaste insatsen som inte tillgodoses inom sklig tid. Man refererar Kommunfrbundets cirkulr 1995:83 om arvodering och omkostnadsersttning och konstaterar att ersttningsnivn r "frhllandevis lg... Om den vore hgre skulle frmodligen fler mnniskor lockas att ta sig ett uppdrag."
Detta gller bl a ersttning till personer som har sjuk- eller aktivitetsersttning. Riksfrskringsverket fastslr att ersttningen stts ner frst d arbetstiden verstiger en ttondedel av ett heltidsarbete som den frskrade kan utfra. Samma sak med den som har arbetslshetsersttning: Enstaka uppdrag som god man eller kontaktperson skall inte pverka rtten till sdan ersttning. Personer med dessa frhllanden skulle enligt utredningen kunna gra goda insatser som kontaktperson.
_______________________________________
Vad kan man gra fr att rekrytera assistenter, ledsagare, kontaktpersoner och korttidshem? Det var en av frgorna till de 24 kommunerna. Svaren tog bland annat upp handledning, gemensamma trffar, bra lneutveckling fr assistenter, bttre utbildning, anstllning av en resursperson, att assistenter fr arbeta i arbetslag med gemensamma lokaler, att fler fr heltidstjnster och att det sker en kontinuerlig uppfljning av verksamheten.
_______________________________________
Utredningen betonar det angelgna i att kommunerna frbttrar frutsttningarna fr att rekrytera kontaktpersoner. Svrigheterna kan inte tas till intkt fr att inte bedriva ett mycket aktivt arbete inom detta omrde. Rekryteringssvrigheter kan inte heller anses som godtagbart skl fr att inte dma ut en sanktionsavgift.
Ls mer:
SOU 2004:118. Beviljats men inte ftt. Utredningen om verkstllighet av vissa gynnande kommunala beslut. 345 sid. Utredningen kan laddas ner gratis som PDF-fil frn regeringens hemsida: www.regeringen.se
Den kan ocks bestllas frn frn Fritzes: tel. 08-690 91 90,
e-post: order.fritzes@liber.se
Internetadress: www.fritzes.se
Pris inkl. moms 299 kr + frakt (frakten fr en publikation r 36 kr.).
Sedan ngra r tillbaka kan ldre personer och personer med funktionshinder verklaga ett beslut om bistnd enligt Socialtjnstlagen om hjlp i hemmet och srskilt boende. Andra insatser kan man inte verklaga.
Till skillnad frn i LSS kan man inte rkna med att f bistnd om behovet kan tillgodoses p annat stt. Fr LSS-insats rcker det med att behovet inte tillgodoses p annat stt. Med std av ett bistnd enligt Socialtjnstlagen skall man tillfrskras en sklig levnadsniv, men enligt LSS ska man erhlla goda levnadsvillkor. Och ver det senare kan man klaga i domstol om man inte r njd.
Den kommunala sjlvstyrelsen r en grundlggande och allomfattande princip fr relationen mellan stat och kommun. Den sger att kommunen (och landstinget) sjlv skall styra, dvs. besluta inom sitt omrde betrffande de kommunala angelgenheterna. Vilka dessa angelgenheter r bestms genom lag. Ngra av dem r specialreglerade i srskild lag, och hr freligger i regel en skyldighet fr kommunen eller landstinget att ombesrja dem. (Ur SOU 1996:129). Den kommunala sjlvstyrelsen kan aldrig beropas som en urskt att frvgra sina invnare de frmner som de ftt rtt till av riksdagen eller i annat fall underlta att rtta sig efter gllande lag. (SOU 2004:118).