Artikel i Intra 1/1999.
Vad gller fr
privata fretag?
Ingen fr yrkesmssigt bedriva verksamhet enligt LSS med korttidstillsyn, korttidsvistelse, boende i familjehem, daglig verksamhet eller bostad med srskild service utan tillstnd av lnsstyrelsen.
Ett sdant tillstnd kan ges till enskild person, ett bolag, en frening eller en stiftelse. Innan det ges skall lnsstyrelsen bereda socialnmnden i kommunen mjlighet att yttra sig ver anskan.
Ingen fr "tas in" i verksamheten utan beslut frn den kommun dr vederbrande r folkbokfrd. All s kallad myndighetsutvning ligger kvar p denna. Hemkommunen kan aldrig avsga sig ansvaret fr att den enskilde verkligen fr den insats som beviljats med den kvalitet som lagen freskriver. Vid klagoml ska allts den enskilde vnda sig till LSS-handlggaren dr.
Det kan naturligtvis vara svrt att kontrollera kvaliteten i omsorgen om insatsen ges lngt borta frn hemkommunen. Drfr har "vrdkommunen" tilldelats skyldigheten att - utver lnsstyrelsen och Socialstyrelsen - tillse att verksamheten bedrivs enligt lagen.
En vuxen person som bor i en bostad med srskild service kan lta sig folkbokfras i den kommunen dr verksamheten bedrivs. Om kostnaderna d vergr till "vrdkommunen" r en ppen frga, men begr den boende andra insatser, ska i varje fall dessa ges och bekostas av den kommun dr man r skriven.
En kommun kan sluta avtal med en enskild (person, bolag, frening, stiftelse) om att f belgga ett visst antal platser, eventuellt alla, p t ex en gruppbostad eller i en daglig verksamhet. Detta fritar naturligtvis inte den enskilde frn att ha tillstnd frn lnsstyrelsen.
Det frekommer att kommuner sluter avtal om driften av en verksamhet enligt LSS med enskild (sk entreprenad), men fortstter att vara gare av fastigheten med de avtal som freligger med de boende. Frgan har d uppsttt om entreprenren mste f verksamheten godknd av lnsstyrelsen.
Det str ingenstans i LSS att ett sdant tillstnd skulle vara beroende av om den som driver verksamheten har ett avtal med kommunen eller ej, eller om de boende har avtal om sin lgenhet med denna eller ej. Det str helt klart att den som yrkesmssigt driver verksamhet och har ansvar fr det dagliga stdet och servicen och den omvrdnad som ges, ska ha tillstnd fr sin verksamhet. Tyvrr fuskas det med detta. Det beror p att det i verksamhet som bedrivs enligt Socialtjnstlagen gller andra regler.
Enskild verksamhet har alltid bedrivits inom omsorgerna om och undervisningen av utvecklingsstrda. nda fram till 1940-talet drevs de flesta vrdhemmen i privat regi, men p 1970-talet hade antalet utvecklingsstrda i sdant boende minskat till ca femton procent av samtliga som bodde p vrdhem. De enskilda vrdhemmen var i genomsnitt mycket mindre n landstingens och hade relativt sett frre personer med flerfunktionshinder.
Hur stor den enskilda verksamheten r idag finns det dessvrre inga uppgifter om.
Det finns naturligt nog en allmn skepsis mot enskild verksamhet fr personer som har svrt fr att uttrycka sina behov och nskeml. Vinstintresset kan inverka menligt p verksamheten och man befarar att insynen i verksamheten inte r lika ppen som i en samhllsgd verksamhet.
andra sidan kan man vara mera flexibel i sin omvrdnad och service i en enskild verksamhet om garen deltar aktivt i verksamheten. Beslutsvgen r ofta kortare och byrkratin mindre. Det r uppenbart s att nydanare och kreativa personer lttare kan komma till sin rtt i en enskild verksamhet.
Det finns emellertid en trend, mest tydlig i annan verksamhet n i den som drivs enligt LSS, att garen kper upp eller ppnar ett strre antal enheter spridda ver landet. Det motverkar det lokala ansvaret och frdelen av den nra kontakten med beslutsfattaren.
Kommunen tar p sig ett moraliskt ansvar om man beslutar att sluta avtal med en enskild person, frening, stiftelse eller aktiebolag att verta en verksamhet som man redan driver. Moraliskt betnkligt blir det redan av det sklet att det anbud som antas ofta r lgre, ibland betydligt lgre n kommunens egna driftskostnader. Sm frndringar av vrdkvalitn kan p sikt innebra stora ekonomiska besparingar. Men dessa sm frndringar kan ocks innebra stora frsmringar fr den enskilde.
nnu betnkligare blir det om de inneboende inte nskar denna frndring, om de helt enkelt har ett strre frtroende fr kommunen.
I LSS betonas att den enskilde i strsta mjliga utstrckning ska ha inflytande och medbestmmande ver de insatser som ges. Det innebr att dessa ska utformas i samverkan med denne. Men om nu den som bor i en gruppbostad inte nskar att kommunen verlter verksamheten till en enskild? Och om alla som bor dr har samma nskeml?
n svrare blir det om man ser p kommunens eget beslut om att bevilja den enskilde denna insats. I detta beslut str det ofta vilken gruppbostad som avses. Om inte s har i varje fall den skande accepterat att bo i en viss gruppbostad. Att byta huvudman mste anses vara en vsentlig frndring av frutsttningarna fr beslutet. Det mste drfr omprvas. Socialnmnden mste allts fatta ett nytt beslut, vilket bara kan ske p den enskildes begran. Om denne inte nskar detta blir det en konflikt som - s som lagen r skriven - bara kan avgras av lnsrtten.
Fr att undvika en sdan situation kan man bara rda en kommun som nskar privatisera sin verksamhet att endast gra det efter godknnande av de inneboende.
Vad r entreprenad?
Begreppet entreprenad frekommer mest - och tidigare endast - inom byggsektorn. Ett fretag tar sig att p bestllarens begran utfra ett visst arbete. Ofta r det frga om en i mngd och tid definierad produkt. Det kan ske till fast pris eller p lpande rkning. Entreprenren anstller personal och svarar fr hela produktionen, sk generalentreprenad. Det frekommer ven sk delad entreprenad.