Artikel i Intra 1/1999.
Vilka rttigheter
har den enskilde?
I lagen betonas (LSS € 7) att den enskilde genom insatserna skall tillfrskras goda levnadsvillkor. Och i en annan paragraf (5) sgs att mlet skall vara att den enskilde fr mjlighet att leva som andra. Drav fljer - sger departementschefen - att avgifterna fr bostad till kommunen inte fr sttas s att de blir betungade fr den enskilde. Huvudmannen mste ta hnsyn till att den enskilde har tillrckliga medel fr t.ex. semester, sger han. Och den enskilde ska inte betala den fljeslagare som behvs fr att kunna genomfra fritidsaktiviteter.
ven enligt Socialtjnstlagen - inte bara LSS - kan man f ekonomiskt bidrag till ledsagarservice i samband med semester. Det framgr av en dom frn Regeringrtten (R 87 ref.22).
Rtten att f resa p semester r allts viktig - semester r ju den viktigaste fritidsaktiviteten i vra liv! - men den kan vara svr att f till stnd om den inte planeras tidigt nog. Drfr ska semestern tas upp i den plan fr insatserna och deras utformning som ska gras upp p den enskildes begran (par.10). Det r d man kan komma verens om vilken fljeslagare som man kan behva och hur denne skall ersttas.
Man mste ocks ta upp pengar fr semetervistelse i budgeten. Enligt lagen ska den enskilde f behlla tillrckliga medel fr sina personliga behov. Till sdana rknas medel fr att betala fr fritids- och kulturella aktiviteter.
Regeringsrtten fastslog i dom den 28 september 1995 att den som bor i en gruppbostad skall f sina individuella behov av fritidsaktiviteter ven utanfr gruppbostaden tillgodosedda. I frsta hand skall behovet av std ges av personalen, men det kan freligga situationer d detta svrligen gr att genomfra, sger Regeringsrtten. I sdana fall har vederbrande rtt till ledsagarservice i sklig omfattning p kommunens bekostnad. Skulle kommunen likvl inte bevilja en anskan om ledsagarservice mste den enskilde stta av pengar fr att betala sin medfljare sjlv. Det kan i slutndan innebra att kommunen inte kan ta ut lika hg hyra. De personliga behoven ska nmligen prioriteras.
I ledsagarservice inkluderas resa, uppehlle och ln fr denne. Ledsagaren kan vara en anhrig, den utvecklingsstrdes kontaktperson, eller en av personalen. Den enskilde ska naturligtvis f vlja.
Naturligtvis finns inga hinder att resa utomlands om man klarar sig sjlv. Dremot r det svrt att f bistnd frn kommunen fr det. Ngra generella regler fr det finns inte - det r de individuella behoven som ska avgra. Ibland kan det ju vara billigare att semestra utomlands n i vrt land beroende p var man bor.
Uppfyller man frutsttningen fr att f personlig assistans - se € 9 a i LSS - kan sdan beviljas under semestertid. ven det kan vara en eller flera anhriga. Det r kommunen som p samma stt som vid ledsagarservice betalar resa, uppehlle och ln oavsett om antalet timmar per vecka ver- eller understiger 20.
Ett knt problem under semestertid r att daglig verksamhet upphr. Formellt finns det inget som sger att den utvecklingsstrde inte skulle f daglig verksamhet trots det och d i andra former. Men sannolikt tycker mnga det r sknt att inte "jobba" under den tiden. Fr personalen p gruppbostaden stller det emellertid kade krav. Helst borde de boende naturligtvis f resa p semester under den tiden som andra. Gr inte det br de i varje fall f tillgng till ett kat utbud av fritidsaktiviteter.
E T T E X E M P E L:
stersund har, som p mnga andra hll, en bestllar-utfrare-organisation. I bestllarnmndens avtal str det:
Utfraren ska underltta fr den boende att utveckla ett varierat socialt ntverk. Han/hon skall ges mjlighet att efter nskeml ta del av de kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuds ute i samhllet. Utfraren skall bist den boende i dennes planering av sin semester. Vid behov skall personal medflja p semesterresan. Utfraren str drvid fr personalens omkostnader. Nmnden har beslutat att dessa kostnader ej fr verstiga i snitt per boende 3 500 kronor per r. Det innebr att kostnaderna kan variera mellan de boende och mellan olika ldrar.