Artikel i Intra 2/1999.
Striden om LSS.
Statsministern avfrdade Kommunfrbundets skrift om en samlad lag fr vrd och omsorg. Vid frbundets kongress i Gteborg 20-22 april hnvisade han till Bengt Lindqvists utredning som freslr helt andra tgrder.
Moderater och socialdemokrater enades om att inte ta upp frslaget att avveckla rttighetslagstiftningen, LSS, till srskild behandling p kongressen. Frslaget hade ftt svl handikapprrelsen som enskilda politiker (frmst frn folkpartiet) och andra att reagera mycket kraftigt och frgan var fr "het" fr att ens debatteras! Statsministern varnade i sitt anfrande fr vissa kommuners domstolstrots och sa att regeringen krver att kommunerna tar sitt ansvar.
Han sa ocks vid den efterfljande presskonferensen att han inte ser ngon som helst anledning att ndra lagstiftningen. Han framhll istllet Bemtandeutredningens slutbetnkande "Lindqvists nia" och Bengt Lindqvist som den som bst speglar verkligheten. Dr plderas, tvrt emot Kommunfrbundets frslag, fr att rttighetslagstiftningen ska strkas genom att lnsstyrelserna ges rtt att utdma vite fr de kommuner som inte fljer lagstiftningen.
Kongressen handlade mycket om kommunernas nskan om kat sjlvstyre. I detta sjlvstyre ingr ocks tankarna p en samlad lag om vrd och omsorg. Staten ska inte bestmma om srskilda rttigheter fr funktionshindrade. Diskussionen om rttighetslagstiftningen hade frlagts till ett srskilt seminarium vid sidan av sjlva kongressen.
Vid detta seminarium, den frsta kongressdagen, presenterades rapporten och bakgrunden till den av projektledaren Boel Callermo. Hon r frbundssekreterare p Kommunfrbundet.
Under presentationen handlade det mycket om "medborgaren i fokus" och det var ett begrepp som man grna terkom till. Men efter en stunds lyssnande kunde man lagt till: "men inte alla medborgare".
Alldeles i slutet av sin presentation sa Boel Callermo att man p sikt ser p mjligheten att sl samman SoL och LSS. Ngot konkret frslag finns inte och detta skulle i s fall utredas noga.
Hon avslutade sin fredragning med att konstatera att det mste vara svrt fr kommunpolitikerna att knna motivation nr insatser redan r frutbestmda. Det vill sga att det inte r roligt lngre nr samhllet genom lagstiftning och domstolar tillfrskrar invnare goda levnadsvillkor och talar om fr politikerna vad de mste gra.
Man undrar vilka kommunpolitiker Kommunfrbundet pratat med och man vill vl nd tro att frbundet grovt underskattar dem och deras ambition och motivation.
Bakgrunden till rapporten r bl a att kommunerna r trtta p att ta ansvar fr vissa, som man upplever det, tunga uppgifter. Som exempel nmndes ansvaret fr mnniskor som lnge uppbr socialbidrag och mnniskor som har personlig assistans. Dessa mnniskor vill man stlla utanfr det kommunala medborgarskapet.
Man efterlyser en tydlighet i ansvarsfrdelningen mellan kommunerna och staten, en revidering av spelreglerna (lagstiftningen, verklagansrtten och domstolsprvningen) och ett frtydligande av aktrernas roller (enskilda, politiska institutioner, tillsynsmyndigheter etc).
Denna tydlighet mynnar ut i att kommunerna vill gra sig av med sitt ansvar fr ett antal av sina medborgare.
Innan omsorgslagen 1986 blev till satt mngder av grupper runt om i landet och deltog i ett slags rdslag. "Vi talar om omsorgen" var rubriken p ett diskussionsunderlag. Det fanns skrivet p lttlst s att personer med intellektuella funktionshinder kunde delta i arbetet.
Ngot som mnniskor gladde sig t och som ansgs som srskilt stort var att mnniskor som alltid kallats utvecklingsstrda och frpassats till vrdhem nu skulle bli kommuninnevnare som alla andra.
Specialsjukhus och vrdhem skulle avvecklas och mnniskorna dr skulle brja den mdosamma inflyttningen till kommunerna.
Idag nr vi har LSS och vi snart inte har ngra vrdhem kvar, hr vi till vr frfran att samma politiker som sa att "visst klarar vi att ta ver ansvaret frn landstingen", sga att de inte vill ha med LSS-insatserna att gra. De sger att mnniskor med de svraste funktionshindren inte lngre r vlkomna som kommuninvnare. De vill att staten skall ta hand om dem.
I grunden r det en demokratifrga. Utveckling av demokratin borde utgra den starkaste motivationen fr varje politiker att engagera sig. Demokratin omfattar alla, inte nstan alla. Mlet goda levnadsvillkor gller alla, inte nstan alla. Full delaktighet i samhllet gller alla. Inte nstan alla. Politiken gller alla, inte nstan alla.
LSS finns som en garanti fr mnniskor med funktionshinder att kunna ta del av demokratin. S lnge detta inte r sjlvklart r det livsviktigt att LSS finns kvar. Den behvs i vntan p att kommunpolitikerna skall hitta den rtta motivationen och se det stora i att mnniskor med funktionshinder r med.
Till dess fr de allt lov att leva med att domstolarna dmer om de stller ngon medborgare utanfr.
Anders
Bergstrm