Artikel i Intra 4/2004.
Hur blir det
med utbildningssatsningen,
Berit Andnor?
I Socialstyrelsens rapport: Yrkeskunnande, lrande och utveckling inom vrd och omsorg (2003-131-24) undersktes utbildningssituationen inom bde ldre- och handikappomsorgen. Det visade sig att inom bda omrdena saknade nstan hlften av personalen yrkesutbildning. Regeringen freslr nu en kraftig utbildningssatsning. Under tre r tnker man ansl sammanlagt ca 1 miljard kr fr att "stdja kommunernas lngsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete". Inom ldreomsorgen.
Varfr genomfrs inte en liknande satsning p personalen inom handikappomsorgen? Vi skrev till socialminister Berit Andnor och frgade.
Hon svarar: "Den satsning som grs nu omfattar ldreomsorgen men kan nd komma att berra personal som jobbar med funktionshindrade eftersom mnga ldre har funktionshinder. I en del kommuner jobbar dessutom hemtjnstpersonal bde fr bde ldre och funktionshindrade. Faller den srskilda satsningen vl ut r jag inte frmmande fr en motsvarande satsning p handikapp-omsorgen."
Men tnker d inte Berit Andnor gra ngot nu fr att frbttra den urusla utbildningssituationen fr personal inom handikappomsorg?
Jo, svarar hon och hnvisar till "Investera Nu!" som r en handlingsplan som nio myndigheter tagit fram p regeringens uppdrag fr att frbttra kompetensen inom vrdsektorn.
"Uppdraget var att myndigheterna skulle redovisa insatser som man ska vidta fr att frbttra kompetensen inom sektorn", skriver Berit Andnor. "Insatserna skall rymmas inom myndigheternas ordinarie verksamhet samt deras finansiella ramar".
Men i arbetet med "Investera Nu!" fanns inte den viktigaste parten, Kommunfrbundet, med. Hur ska man kunna klara av att hja kompetensen inom handikappomsorgen om man A) inte fr med sig kommunerna, B) inte anser att det fr kosta ngot? Och tvrtemot vad Berit Andnor sger s skriver man i handlingsplanen "Investera Nu!" fljande:
Flertalet av de tgrder myndigheterna freslagit som krver regeringens och riksdagens beslut fr att genomfras, frutstter dock att srskilda medel ansls. Omsorgslyftet har stora kostnadskonsekvenser jmfrt med vriga frslag.
De sammantagna kostnaderna fr frslagen i handlingsplanen under den frsta femrsperioden uppgr till 4 693 miljoner kronor eller 939 miljoner kronor per r.
Bland de frslag som "Investera Nu" lgger fram r det kanske viktigaste att:
All omvrdnadspersonal skall minst ha grundlggande pedagogisk, medicinskt och social yrkeskompetens fr sitt arbetsflt.
Vad ska d rknas som "grundlggande pedagogisk, medicinskt och social yrkeskompetens"? r det inte dags att begra tminstone ett rs obligatorisk yrkesutbildning av vrdare, personliga assistenter och andra som har det ansvarsfulla arbetet att ge std och service t funktionshindrade? Nej, det tycker inte Berit Andnor.
"Jag hller med om att det behvs mer av utbildning av olika slag fr personliga assistenter och annan personal inom handikappomsorgen", skriver hon. "Det ska dock inte vara traditionell vrd- och omsorgsutbildning utan utgngspunkten skall vara en modern syn som utgr frn brukaren. Jag r inte beredd att redan nu sga ngot om vi ska ha srskilda formella krav utbildningskrav och hur de ska se ut."
Hon hnvisar ocks till den nyligen tillsatta assistanskommittn:
"De har som uppgift att genomfra en studie av yrket personlig assistent och bland annat belysa utbildningsfrgan."
Av detta framgr egentligen bara att det ser dystert ut med framtida utbildningssatsningar fr personal inom handikappomsorgen. Redan har de hamnat p efterklken vad gller utbildning och lner gentemot liknande grupper som underskterskor och mentalsktare. Och i framtiden lr de ven bli passerade av vrdpersonalen inom ldreomsorgen. Sedan blir det en frga fr berrda myndigheter och handikapporganisationer att fundera ver vilka krav man egentligen kan stlla p outbildad och extremt lgavlnad vrdpersonal.